Ojsan. ;-)


Hur kan man en helt vanlig söndag tredubbla antal besökare? Bara så där?  🙂

Det har varit en tung dag idag smärtmässigt. Bäcken och ländrygg är inte sams med resten av kroppen, det är uppenbart.

Jag har läst på mycket om det här fenomenet vridet bäcken och det är då ingen rolig läsning.
Min skolios beror nästan garanterat på mitt vridna bäcken. Vilket egentligen säger sig själv om man tänker efter.

När man är överrörlig som jag så gäller det alla leder.
Även de i bäckenet. De är på en frisk människa mycket starka och kan bara röra sig ca 1-2 grader.
Det är de som gör ont när en kvinna får foglossning under en graviditet.

Jag är lösare är en gravid i mitt bäcken och bäckenet är tippat/vridet samtidigt som korsbenet är vridet åt sidan.

Det går att steloperera ett bäcken, även om det sällan görs utan ett föregående trauma med frakturer.

Ärligt talat skulle jag, mina riktigt dåliga dagar, kunna tänka mig en sådan operation. Faktiskt… Som den här veckan. Suck…

Sedan har jag börjat känna mig väldigt stressad på morgonen. Jag och hemtjänsten kom överens om att dela upp sysslorna på två gånger istället för att göra allt samtidigt på förmiddagen.
Det passar dem bättre och jag provar gärna.
Men…
Det har gjort att jag stressar på som en galning på morgonen så att det inte tar för lång tid.
Det, i sin tur, gör att jag får nästan lika ont när jag får hjälp, som när jag gör det själv.

Sedan har jag ju förstått vilka som egentligen inte vill åka hit. (en känsla jag har) Då väljer jag bort en del, som dusch, och gör det själv, senare.
Det är verkligen inte bra, men alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska tackla detta. Det är inte så att de är oproffsiga på något sätt, det känns bara inte bra. Magkänsla.

Kan man stänga av sina känslor tro? Jag skulle behöva ha en av och på knapp.
Det är ju bara jag och min familj som får sota för det i slutändan när jag får smärtpåslag så svetten rinner. Och tårarna också ibland.
Som nu ikväll när jag hade duschat. Jösses anåda krysmynta amalia så ont jag har nu!!

Så onödigt och dumt. Bara för att jag är känslig och inte vill ligga till last. Som jag egentligen inte gör eftersom de har ett jobb att sköta.
Men…. Ändå….
Det är så många olika som kommer! Min hjärna hinner inte ställa om till den som kommer, och det måste jag eftersom de är så olika och gör på olika sätt. De är ju människor.

Suck igen. Det ordnar sig nog. Jag vill ha assistent. De på hemtjänsten vill att jag får assistent.
Tänk om det inte blir klart med ass till jag är opererad och måste ha hjälp hela tiden?
Då ska de vara här hela dagarna… Tänk om det kommer någon som absolut inte vill vara här?
Hmmm, det blir nog, eh, spännande.
Ja tänk vilka funderingar som pluppar upp så här på kvällskvisten. 😉

Nu blir det lite tv och musik ihop med mycket smärtlindring, så jag kan sova inatt.
image

Så här bra har jag det i soffan hela dagarna. 🙂 Jag är aldrig ensam. ❤

Annonser

2 thoughts on “Ojsan. ;-)

  1. hoppas hoppas assitenten är anställd och klar till operationen!!
    Angående att känna att man ligger till last, så förstår jag tanken, men kan oxå tänka mej att det kan ”tolkas fel” av hemtjänsten om du tackar nej..fick nämligen själv höra av min läkare förra veckan att teamet som skulle bedömma om jag skulle ha rätt till kompressionskläder på sjukhusetsbekostnad, hade sagt att eftersom jag sagt innan sommaren att det är ingen brådska med svar för jag orkar nog inte gå med kompressionsdräkt på sommaren, så då bedömde dom att jag nog heller inte hade så stort behov av den…
    Känn dej inte last,men förstår så väl att det inte e kul att få ”vem som hellst ” hem till sej…KRAM!

Lämna gärna ett avtryck. Tack!! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s