Natt


Ja nu är det natt igen. Kan inte sova. Har väldigt ont och mycket att tänka på.
Men faktum är att det ändå känns bra att jag har ett annat sätt att se på saker nu, jämfört med för bara ett år sedan.

Nu kan jag ta till mig att läget är som det är och sedan kämpa för att läget ska bli så bra som möjligt.
Istället för att gräva ner mig och deppa ihop totalt.

Hm, jo, det är klart, jag går igenom en slags sorgeprocess först förstås. Nu är jag inte så sjuk egentligen om man ska jämföra. Jag har märkt att många gör det. Jämför alltså.
Jag lägger ingen energi på det.

Om jag vill vara ledsen över det jag har, så är jag det. Det betyder inte att jag inte känner för andra som har det värre.
Eller på något sätt ser ner på andra som har det bättre för den delen.

Jag har märkt att det blir väldigt fel om jag skriver på en fb status som säger något i stil med ”nu har jag varit förkyld i en vecka och hostar fortfarande, fy vad jobbigt!”.
Om jag där skriver att jag tycker synd om personen som är förkyld så tas det som om jag antingen trivialiserar dennes sjukdom eller fiskar sympati själv.
För jag kan ju tydligen inte sympatisera med andra, när jag sitter i rullstol. (ja, typ…)

Jag vet inte om det ligger hos mig att det blir så faktiskt.
Att jag är en person som tycker mycket synd om mig och då fiskar sympati på andras bekostnad?

Fast… Jag tycker inte om att fokusera på min sjukdom hela tiden. Den lever jag med varje dag ändå.
Det är skönt att få kunna sympatisera med andra som har någon ”vanlig” åkomma faktiskt.

Sedan finns ju en del som är mycket sjukare än mig också som jag absolut inte vågar skriva något till längre.
Det blir nämligen inte bra det heller för då skriver jag bara fel.

Det är så svårt det där med hur man ska förhålla sig gentemot andra som är sjuka. Eller friska heller för den delen.

Den som är frisk rent kroppsligt kan ju ha andra problem som är lika illa som ett rent fysiskt problem.
Får stryk av sin partner, nyss mist en vän eller släkting eller liknande.
Jag med ett fysiskt handikapp har inte patent på att må dåligt faktiskt.

Jag försöker verkligen att behandla andra som jag vill bli behandlad själv, även om jag inte alltid lyckas.

Lika gärna som jag gärna vill ha en axel att gråta emot om jag behöver, så vill jag kunna vara en sådan också.
Jag vill bli bemött med respekt och då gäller det att bemöta andra med detsamma.
Jag vill gärna ha en kram och en klapp på axeln ibland av ingen anledning alls, men då gäller det ju att jag kan vara lyhörd och ge det själv till någon som behöver.

Var vill jag komma med detta då?

Inte en aning… Det var bara lite tankar i natten när jag funderade över min situation.

Jag har privilegiet att ha vänner som jag älskar mycket högt och som tar mig som jag är.
De ringer och skickar meddelanden även när jag inte orkar höra av mig gång på gång. Utan att vara ledsna över att jag aldrig hör av mig.

Jag bara hoppas att jag lyckas återgälda det någon gång. Att jag lyckas visa hur mycket jag älskar dem och hur mycket de betyder för mig.

Jag hoppas att jag kan stötta andra trots min vacklande hälsa. Små ord, ett mess, ett kort ja det finns mycket när man inte orkar prata.

Jag vill inte ses som en bitter häxa som bara tänker på mig och mitt utan betänkligheter. Bara för att jag är lite sjuk.
Hoppas jag inte är det, eller blir det..

Ja ni. Vilka tankar man kan få så här på nattkröken.  🙂

Jag är väldigt glad över min man och mina barn också. Livet skulle vara extremt svårt utan dem.

Annonser

2 thoughts on “Natt

  1. Hej där! Jag visste inte att du bloggade också! Nu har jag fastnat här och läst bra länge! Just det här inlägget kändes mycket tänkvärt.
    Jag önskar att jag kunde ventilera på riktigt om mig själv i min blogg, men jag klarar inte av alla mail och hintar om att jag bara gnäller, att det finns värre, folk som har dödliga sjukdomar och så. Därför spelar jag med och ler ganska mycket när jag skriver, kluvet och falskt av mig.
    Oj vad jag babblar på här! Ha det fint, hälsa grodan och hoppas det går bra med operationen!

    • Visst är det svårt hur mycket man ska dela med sig av… Jag tror jag har hittat någon slags gyllene medelväg. 🙂
      Det är så roligt att du hittat hit, jag läser din och har gjort ett tag. 🙂
      Jag länkar gärna om jag får. 🙂

      Tack för titten!
      Kram! 🙂

Lämna gärna ett avtryck. Tack!! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s