Vilken dag!


Tyvärr i negativ bemärkelse mest, även om jag har haft det bra också.  😉

Morgonen började med katastrof. Inte så farligt för gemene man skulle jag tro, men för mig är det viktigt att starta upp kroppen långsamt. Väldigt långsamt.

Då är det inte bra att försova sig liksom.  😛
Hemtjänsten kommer samma tid varje morgon, om det inte är något speciellt.
Jag ställer alltid klockan så jag har åtminstone 40 minuter på mig att komma ur sängen och få i mig kaffe. Morgonciggen är ju viktig också, särskilt nu när jag har satt ett datum för att sluta. (yes!!)
Sätta mig upp i sängen görs med stor försiktighet. Ta sig till rullstolen är en hel vetenskap på grund av att det är galet trångt i sovrummet.

Sedan är det kaffe som gäller och sedan det där jag ska sluta med men som just nu är otroligt gott på morgonen. I lugn och ro. Långsamt.

Denna morgon väcks jag av att hundarna skäller, och jag sover med öronproppar, så de hade hållit på ett tag. Hemtjänsten öppnade med nödnyckeln eftersom jag inte öppnade.

Då blev jag stressad som bara den! Upp ur sängen, fort ner i rullen och in på dass och tömma påsen som var smärtsamt full. (ont i magen när det står minsta lilla urin i blåsan)
Fråga om jag kan få röka innan duschen, men nja..
En snabbis då, blev svaret. Då kan det kvitta för min del.
Så, ingen cigg, inget kaffe, in i duschen, på med kläder, fixa håret. Förstår att de inte har tid att vänta på att jag ska röka, så det var väl inget med det, förutom att det är som det är med ett beroende…
Frukost ville jag ingen ha, för vid det laget mådde jag illa av smärta och stress…

HT åkte och jag fick äntligen mitt kaffe och min cigg. I lugn och ro….

Sedan var det promenad som jag inte ens såg fram emot längre. Ont ont ont. Men det var skönt med luft.
Tog min frukostnäringsdryck till lunch istället. Usch… Mådde fortfarande illa.

Sedan var det sjukgymnasten på em. Tur att ledsagaren kunde följa med så jag orkade.
Han är ju bäst. ❤

Fick med lite övningar hem som jag hoppas HT kan hjälpa mig med, för jag klarar det inte själv.
Får väl ringa och be om tio minuter till per dag.

Nu sitter jag här med sprängande huvudvärk, smärta som inget biter på och undrar lite vad som hände?
Denna morgon kommer jag få sota för länge…
Tänk att det krävs så lite. Ett misstag från min sida och flera dagar är förstörda.
Jag blir så arg. Och ledsen..
Mest ledsen när jag påverkar omgivningen på fel sätt..

Nu ska jag ställa klockan på sjuttielva larm så jag inte försover mig imorgon också.
Det vore något det. 😛

Felet är ju att anledningen till att jag försov mig var ju att jag hade så ont igår att jag inte somnade förrän halv fyra på morgonen…

Nu sitter jag i samma sits igen!
Tjaaa…
Det blir nog bra det här, till slut.

Gonatt. 🙂

Annonser

Lämna gärna ett avtryck. Tack!! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s