Ännu en dag


Ännu en dag till ända då. Det är ju inte bara nattsvart, men nog är det lite tungt fortfarande.
Jag älskar hösten, det gör jag, men inte det där råa och kalla vädret.
Hela  kroppen gör ont. Jag är mest bara trött och grinig och jäkligt trött på att behöva hjälp med allt.
Tänk om jag hade kunnat dra iväg en sväng med hundarna i bilen och svampkorgen över armen… Till min favoritskog där jag plockar kilovis med rödgul trumpetsvamp varje år! Eller, inte förra året då. För då var jag för dålig. I år tar jag mig inte dit alls. De är nämligen på ett väldigt oländligt ställe. Krondiken, skotarspår, kärr, nedfallna träd. Helt underbart alltså…
Hm.. Nog märks det att jag är i en period av bitterhet över det jag får försaka.
Det där går i vågor. Oftast accepterar jag att läget är som det är. Men så kommer det som en tsunamivåg ibland och fullständigt dränker mig i självömkan över det jag inte längre kan göra.

Jag vet att det går över snart. Det gör det alltid. Men inte just ikväll. 😛

Kryper in under min sten och funderar över hur jag ska lätta upp det till imorgon. 🙂

Sov gott ni som kan. 🙂

Annonser

Lämna gärna ett avtryck. Tack!! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s