Tacksamhet


Ja man ska vara tacksam för det man har och det man kan göra, inte vara bitter för det man inte har och inte kan göra.
Det är lite av mitt motto.
Men…. Ibland är det övermäktigt. Ibland är jag nära att ge upp.

Jag är beroende av andra. Jag klarar mig inte själv. Mina assistenter är det som gör mig självständig.
Det är väldigt svårt att hitta personer som man klickar med. Sedan är det inte bara det som ska stämma.

Familjen måste också komma överens med personen. Särskilt min lille son.

Personen måste gilla djur av alla slag. Hundar, katter, ormar och höns. Gilla att vara ute. Inte vara rädd att skita ner sig. Gilla bilar och offroad.

Det viktigaste av allt. Personen måste vara någon man kan lita på. Den måste tycka om att jobba med människor. Komma i tid.
Ha viljan att göra sitt bästa. Höra av sig vid sjukdom. Hålla kontakten under tiden den är hemma och är sjuk.

Jag är beroende av denna hjälp. Smaka på det…
Ja, jag har problem med en av mina assistenter.
Sjuk får man vara givetvis. Men man kan vara lite smidig också.

Ibland är det vansinnigt frustrerande att vara beroende av andra.
Särskilt när assistenten inte kommer eller hör av sig.
Det är andra gången detta händer och båda är unga, under 25. Undrar lite hur det står till med dagens ungdom…
Så, nu har jag gnällt färdigt. 🙂

Nya tag och ny dag. Det får ordna sig helt enkelt.
I helgen fyller jag år. Ett år äldre. 😉 Firar inte så mycket, har inte många att fira med.
Vänner har man inte så många när man varit sjuk i arton år.

Ha en fin dag! 🙂

image

En av sakerna man inte får vara rädd för här. 😉

Annonser

5 thoughts on “Tacksamhet

  1. Jag vet andra som säger som du. Att vara beroende av andra tar väldigt mycket av den positiva energin, när det inte fungerar. Hört hissnande skräckexempel och hur sjuka en del blir bara av att det är ständiga vikarier. Rutiner och allt blir fel.

    Min stora tacksamhet är att jag klarar mig själv även om det går lite knaggligt med det ibland, det går iaf. Vill inte bli av med den friheten så klappa dig själv på axeln för att du ändå tagit dig längre rent mentalt än vad många någonsin kommer ❤

    • Ja när det fungerar och det flyter på med de ordinarie är det bra, även om det är jobbigt också. Jag gillar att vara ensam liksom.
      När ordinarie blir sjuk och vikarien inte sköter sitt jobb, då blir det riktigt jobbigt!
      Maken får ta ledigt från sitt jobb för att jobba hemma och ta hand om sin fru. Min pappa får komma och ta hand om sin vuxna dotter. Det är svårt…
      Ja livet är inte alltid en dans på rosor inte….

  2. Usch, vet hur du känner, det är inge kul.
    Försöker själv leva efter mottot att man ska vara glad för det man har, som du skrev ovan, men ibland kommer verkligenheten ikapp.
    Hoppas du hittar några som du kan lita på fullt ut och som tar sitt jobb på allvar!

  3. Tråkigt att det inte funkar 😦 Att assistansen funkar är a och o för det e inte kul att vara beroende av andra. Jag tycker du är stark som står ut.

    Grattis i efterskott ❤

Lämna gärna ett avtryck. Tack!! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s